Jag vaknar tidigt. Är lite orolig. När var det egentligen vi skulle börja? Sätter mig på ett cafe med trådlöst nätverk. Får lite hum om hur det ligger till. Vi är många i år. Seminariegrupperna är många och informationen är snöig och opersonlig. Jag får skriva ett flertal mail till olika folk för att försöka få klarhet i en del saker och få ordnat med en praktikplats.
Sedan sitter jag och funderar på hur jag skall komma över kurslitteraturen utan att bli ruinerad.
Fan, mina föräldrar lärde mig inte sådant. Söker på piratebay men hittar inget. Dom är givetvis slut på biblioteket.
Sedan är det dags för intro och föreläsning. Suck. Jag känner inte en jävel.
Jag har varit borta ett tag och mina gamla kursare verkar alla vara långt borta.
Föreläsarna tjötar på. Vetenskaplighet hit, kursplaner dit, yrkesroll bla, bla bla.
Huvudföreläsaren skall övertyga oss om att vetenskaplighet är viktigt det är jättebra på många sätt. För att ni skall få bättre lön och kunna förändra erat yrke.
Våra usla löner har nog snarare att göra med att vi inte kämpat effektivt tillsammans på mycket länge och precis som socionomer och andra tjänstemän funnit oss i att ett ”givande yrke” kanske inte betalar så bra. Lärarförbundet mumlar dessutom om att individuella löner skall göra det bättre för. Gemenskap nej, vetenskaplighet ja.
No comments:
Post a Comment